Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Vardagen sta?ller allt fa?rre krav pa? fysisk aktivitet och stillasittande aktiviteter har blivit allt vanligare. En av dessa aktiviteter a?r tv- och dataspel som idag tros ha fler uto?vare a?n fotboll och ishockey har tillsammans. Studiens syfte var da?rfo?r att underso?ka attityder och va?rderingar hos fo?ra?ldrar med tv- och dataspelande barn.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Att ett barn va?rdas palliativt a?r en sva?r och komplex situation fo?r barnets fo?ra?ldrar. Fo?ra?ldrarna kan ka?nna sig hja?lplo?sa samtidigt som de tar stor del i barnets va?rd. Syftet med litteraturstudien var att belysa fo?ra?ldrars upplevelser av att va?rda sitt barn palliativt.

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

Bakgrund: Varje kvart drabbas någon av en hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stark känslomässig upplevelse. Oro och nedstämdhet är en vanlig reaktion som kan hålla i sig långt efter hjärtinfarkten. Det finns få studier gjorda på mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Varje kvart drabbas någon av en hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stark känslomässig upplevelse. Oro och nedstämdhet är en vanlig reaktion som kan hålla i sig långt efter hjärtinfarkten. Det finns få studier gjorda på mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom, som påverkar kroppen både fysiskt och emotionellt. Enligt världshälsoorganisationen beräknas sjukdomen öka och bli den tredje största dödsorsaken år 2030. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med KOL genom frågeställningen; hur upplevs det emotionellt av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie bestående av tio kvalitativa artiklar genom databassökning i CINAHL, Medline och PubMed. Resultat: Det framkom en rad olika känslor i relation till olika upplevelser. Fyra huvudkategorier identifierades till: upplevelser av fysiska begränsningar, upplevelser av att leva med syrgas, upplevelser av minskad självständighet och betydelsen av sociala relationer.

Döden är ett kontroversiellt ämne som väcker starka känslor hos många människor. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i samband med omvårdnaden av den döende patienten och hur sjuksköterskan hanterar sina upplevelser. Litteratursökning gjordes i sex databaser. 12 vetenskapliga artiklar granskades och resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser är av både positiv, styrkande art och av negativ, energikrävande art. Resultat uppkom även om sjuksköterskans förhållningssätt till yrkesrollen och hantering av upplevelser.

Palliativ vård syftar till att se patienten och dess närstående som en helhet där målet är att bidra till välbefinnande och värdighet i livets slut. För att underlätta de närståendes situation spelar vårdpersonalen en stor roll. Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att närstående är i stort behov olika stödjande insatser från vårdpersonalen.

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.